Kristianstads Vattenrike – ett exempel på hur breddat deltagande i ekosystemförvaltning bidrar till resiliens

Precis intill tågstationen i Kristianstad ligger nordens största strandängar – en omtyckt plats för häckande vadarfåglar och betande kor såväl som för kanotister, flanörer och fågelskådare.

Resiliens i praktiken Case 6_

Våtmarkerna skyddar staden från översvämningar, renar vattnet i Helge å på dess väg ut mot Östersjön, och hyser hög biologisk mångfald. Strandängarna är ett resultat av ett lyckat samarbete mellan myndigheter, markägare och ideella organisationer som inleddes i slutet av 1980-talet. Vattenriket uppmärksammades av UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural organization) i början av 2000-talet, som Sveriges första moderna biosfärområde. 2010 invigdes Vattenrikets Naturum – en byggnad som samspelar med och ämnar ge kunskap om omgivande natur till alla besökare. Bönderna bidrar med mark, praktisk kunskap och aktiv hävd av strandängarna, den lokala fågelklubben bidrar med årliga inventeringar av hotade arter och aktiviteter för allmänheten, länsstyrelsen bidrar med finansiering till miljöåtgärder, och kommunens biosfärkontor koordinerar och leder utvecklingen av verksamheten.

Sedan Kristianstads Vattenrike utsågs till biosfärområde har verksamheten utvidgats till att inkludera stadsnära natur, sandmarker, sluttningsskogar, åar och kust. Det breda deltagandet har underlättat hanteringen av flera överraskningar, framförallt genom det förtroende som byggts upp mellan aktörerna. Ett exempel är den snabba ökningen av tranor, som visserligen var positiv ur naturvårdssynpunkt, men som ledde till att böndernas utsäde blev uppätet. Tack vare böndernas medverkan i våtmarksrestaureringen kunde problemet upptäckas tidigt och åtgärdas av bönderna själva, i samarbete med Vattenriket.