Lärande och experimenterande för att få rödspoven tillbaka

Rödspoven är en ovanlig art av vadarfågel som häckar i strandängarna runt Kristianstads Vattenrike. I slutet av 1980-talet var fågeln illa ute, eftersom hävden av strandängarna minskat, men i takt med att strandängarna restaurerades kom fåglarna tillbaka.

J. Lokrantz/Azote

J. Lokrantz/Azote

I början av 2000-talet minskade antalet igen, och den här gången var det något annat som låg bakom. För att förstå problemet och identifiera åtgärder ordnade kommunens biosfärkontor flera seminarier, med både internationella och lokala forskare och experter. Man har även använt sig av miljöövervakning för att försöka lägga pusslet. Det verkar som att en komplex kombination av ökade rovdjurspopulationer, ökade populationer av betande gäss och försämrad vattenkvalitet (och därmed minskad tillgång på mat) ligger bakom.

För att kunna ta nästa steg i förståelsen kommer man att experimentera med olika åtgärder på olika häckningsplatser, och följa utvecklingen. Detta sätt att arbeta kallas adaptiv förvaltning och används i komplexa naturvårdssituationer världen över. Genom att övervaka viktiga indikatorer (så som populationer av olika fågelarter, vattenflöden och vattenkvalitet), sammanställa all befintlig kunskap – både lokal och vetenskaplig, och designa experimentella åtgärder för att få ny kunskap om problemet, kan man lättare både upptäcka och agera på komplex systemdynamik.